Vad händer med Sveriges sopor?

Varje år slängs hundratusentals ton sopor bara i Sverige. Soporna kan därefter tas om hand på olika sätt. Det första steget i kedjan är att försöka återanvända materialet i så stor utsträckning som möjligt, exempelvis genom att diska ur en läskflaska och använda den igen. Nästa steg är återvinning, antingen material-, biologisk- eller energiåtervinning. Sista steget är deponering.

Materialåtervinning går till så att de material som inte går att återvinnas bryts ned till mindre beståndsdelar, vilka återigen byggs upp till nya produkter. Ett exempel är pappersåtervinning där papperet bryts ned till pappersfibrer, vilka kan användas för att göra nytt papper. Detta fungerar dock inte i all evighet, 4-7 gånger kan man återvinna papper sedan blir pappersfibrerna alltför sköra. Biologisk återvinning innebär att man för tillbaka näringsämnena i avfallet till ett kretslopp, ett exempel är kompostering. Medan energiåtervinning innebär att man tar tillvara på energin i soporna, ett exempel är förbränning. Det avfall som sedan återstår deponeras, det grävs alltså ned eller läggs på hög utan att ta tillvara på materialet. Deponeringen bidrar dessutom till övergödning och att metangaser samt andra klimatgaser bildas. Olika gifter läcker också ut i miljön från ämnena som deponerats. I Sverige materialåtervinns 35 % av soporna, 15 % går till biologisk återvinning och 50 % går till energiåtervinning. Mindre än 1 % deponeras.

I Sverige återvanns år 2015 168 kg avfall per person. Det kan jämföras med endast 18 kg per person år 1975. Samtidigt har konsumtionen och hur mycket sopor som varje person producerar ökat sedan dess. Överhuvudtaget kan det dock sägas att Sverige är en av de bättre länderna i Europa på att återvinna. Totalt i EU bildas det ungefär 2,5 miljarder ton avfall per år och av det avfallet deponeras cirka 6 procent, vilket är högre än Sveriges knappa 1 %. Sverige hjälper också till att ta emot sopor från andra länder, eftersom vi har bättre utbyggda miljöanläggningar än dem. Vi importerar främst sopor från Norge, Storbritannien och Irland. De får dock betala ganska mycket för att vi ska ta hand om deras sopor. På sikt kan det därmed leda till att de kommer att börja materialåtervinna mer själva, eftersom det skulle bli lönsammare. Sverige importerar cirka 1,4 miljoner ton avfall varje år. Av allt avfall som återvinns i Sverige kommer bara 40 % från hushåll, resten kommer från importerat avfall och annat.